VÅR FANTASTISKA STAD

Göteborg är en fantastisk stad med oändliga möjligheter. En del fungerar bra och finns all anledning att vara stolt över och bygga vidare på. Annat fungerar väl inte så där väldigt bra i ärlighetens namn. Det måste förändras. Det kan bara ske genom ett maktskifte efter en allt tröttare och allt mer visionslöst Röd-Grönt styra i snart en evighet. Det är likadant på nationell nivå. Se alla skandaler som varit de senaste åren. Det är något som inte fungerar som det skall. Det vill jag göra något åt.

MEN DAGS ATT TA TAG I PROBLEMEN PÅ RIKTIGT

Det har jag genom åren försöker göra något åt i Göteborg med min kamp för öppenhet och insyn och demokratiskt grundat utbyte med Shanghai, öppnande av de slutna dörrarna i den evig arenafrågan som varit utan ekonomisk sans och balans samt överhuvudtaget hur staden planeras, eller snarare inte planeras. Det blir nästan lite lustigt när den styrande majoriteten försöker får det att låta som om vi bara kopierar deras initiativ. Nämn en enda fråga där det i verkligheten inte är tvärtom. Vi har lagt förslag och haft konkreta idéer om Södra Älvstranden, Norra Älvstranden och hela Älvstaden (ett namn sprunget ur bland annat min motion om att ta ett samlat grepp som aldrig blev men namnet lever kvar), att bygga ihop förorterna, att rusta upp kanalerna och Rosenlund och rädda Järntorget och få till något på Skanstorget och Skansberget. För att inte tala om att ta tag i den framväxande radikaliseringen och extremismen och utanförskapet i förorterna och en skola som backar in i framtiden. Jag väntar fortfarande på den stora rektorssatsningen som är grunden för att kunna bygga en bra skola och till det förstås mycket mycket mer. Anständiga hospice för vård i livets slutskede, stöd till hemlösa och att se sociala satsningar på ungdomar som en investering och inte bara en kostnad är ytterligare sådant.

ATT BRYTA STOCKHOLMSFOKUSET BÖRJAR HOS OSS SJÄLVA

Frågor som är viktiga för Göteborg, men lika viktiga för hela Sverige. Det är dags för lite nya tag. Min utgångspunkt är alltid Göteborg och att vara en stark röst för Göteborg och hela landet utanför Stockholm faktiskt i Riksdagen. Det är bara så vi kan få en mer balanserad politik till gagn för hela Sverige och Göteborg. Men då måste vi bli den lilla storstaden istället för att vara den stora småstaden. Det gäller även i synen på vår egen stad. För göteborgaren lever fortfarande bilden av att Avenyn är mitt i centrum medan Heden är i utmarkerna. Det är en snäv kartbild som begränsar utvecklingsmöjligheterna och det förklarar att den nya stad som växer fram inte gör det inom ramen för att vara ett nytt centrum mitt i Älven, utan en utbyggnad från ett alldeles för trångt centrum i en alldeles för gles stad. Allt måste genom Brunnsparken för att passera centrum och det skapar kaos helt i onödan. Därtill blir alla våra möjliga levande torg någon slags trafikplatser och mest fantastiskt är väl att Västar Nordstaden, där Stadsbyggnadskontoret har sitt säte, är som en helt eftersatt bebyggd ödetomt, mitt i centrum fast ingen Göteborgare nog ens tänker på att det finns utom för att ta turistande vänner till Kronhusbodarna på dagtid.

OCH VI MÅSTE VÅGA SATSA MED FOKUS PÅ DEN STÖRRE BILDEN

Det är också i det perspektivet Västlänken skall sättas. Den är inte på något sätt perfekt och skulle hellre dragits via Hisingen och Järntorget, men finns hinder för det som gör att vi får leva med det som nu blir. Det blir inte enkelt under bygget men inte så dåligt att sedan kunna bygga vidare på när det står klart ändå. I större städer med bättre förutsättningar för en tunnelbana är exempelvis avståndet mellan Haga och Järntorget en västanfläkt. Se bara Londons tunnelbana, så åter är det den snäva göteborska kartan som gör att vi fastnar i detaljerna. Även om detaljer är viktigt, men inte får stå i vägen för att se den större bilden. Att sedan hela hanteringsordningen med biltullarna och folkomröstning och allt annat förstås är ett haveri och inget annat, det påpekade jag redan när det drog igång. Göteborg är dock redan idag i realiteten omsprunget av Malmö befolkningsmässigt som storstadsregion. Jag vill att Göteborg skall fortsätta vara Sveriges andra stad, minst, och det vill jag slåss för även från riksdagshållet. Västsvenska paketet med en ny Älvförbindelse och övriga delar är en del av det.

UTAN ATT SKYNDA PÅ AV BARA FARTEN OCH MED DET HELT MISSA MÅLEN

Det finns annat jag är mer oroad över, som att målsättningen med allt byggande mest tycks vara att fylla tomma ytor och inte att skapa något bestående. Fokus hamnar istället på enskilda höga hus och helst Nordens högsta mitt i allt det. Till vilket pris som helst skulle jag säga. Jag tror inte på det ekonomiskt, men där kan jag bli överbevisad. Jag är absolut för fler höga hus och har alltid varit det även när målet var att inget skulle få sticka ut, men ser risken för att vi tappar attraktiviteten när fokus är på den enskilda höjden som sådan. Vem vill titta ut över ett gytter av utslängda kartonger istället för en levande stad. Därtill framhetsat för att allt skall vara klart för 400-årsjubiléet. Det är bara att insé att det är för kort tid dit, så antingen får det förskjutas som man gjorde vid 300-årsjubiléet som ju skapade en Götaplats och ett Liseberg och mycket annat som idag är det mest göteborska som finns eller så tagga ned och se till att det blir något bestående bra oavsett att det inte är klart 2021 precis. En linbana är kul och kan bli en fin silhuett, men jag är tveksam till dess funktionalitet och relevanta koppling till övrig kollektivtrafik. Det som snarare behövs är ju att byta plats på Fiskhamnen och Stena Danmarksterminalen för att skapa ett "Fishermans Wharf" från Järntorget och ut i älven och ge möjlighet till et spårvagns- och cykelbro från Stigberget över till Lindholmen som tar varvet runt och ansluter till Bananpirsparken på taken i den nya Älvstadens epicentrum i Frihamnen. Förslag som jag lagt tidigare och skulle vilja se förverkligade. I det ligger en ny sträckning för hamnbanan och andra statliga investeringar att slåss för i Riksdagen till gagn för hela Sverige. 

SVERIGE, VI HAR ETT PROBLEM (OCH DET GÅR ATT HANTERA)

Jag vill avsluta med den beskrivning jag i ett sammanhang gjorde om varför Göteborg hamnat i epitetet Muteborg av helt egen förskyllan och en kommunledning som inte tagit problemen på allvar. De har varit för insyltade själva. Det är sådant som också går igen på nationell nivå i det vi ser på en rad myndigheter och en statsledning som tappat greppet om greppet över landet. Det ger inte hela bilden, men det är en del av den som jag ser det i alla fall och jag i ärlighetens namn under många år var väldigt ensam om att gång på gång på gång lyfta fram, att Kejsaren varit naken, det är sådant som nu fortsätter bubbla upp stinkande dy ur så länge vi inte sanerar hela grunden för bygget, Göteborg och hela statsbygget. Det går inte längre att leva på minnet av Axel Oxenstierna. För mig som är aktiv med EU-frågor blir det bara ännu tydligare hur apart Sverige idag faktiskt fungerar, fast vi gärna vill tro något annat som de pragmatiska, okorrumperade och oförvitliga svenskar vi ändå är och vill fortsätta vara.

PROBLEMET:

"Utgå från maktbolagsstrukturen som bygger en stat i staden för att kunna styras från en, företrädesvis stark, man genom att förbikoppla beslutsvägarna utan onödiga omvägar i form av den formella beslutsordningen och egentliga ansvarsfördelningen, med tjänster och gentjänster utan upphandling eller insyn som bindemedel, och lägg till det en i övrigt splittrad och osammanhållen struktur för kommunens egentliga kärnverksamhet som omöjliggör överblick från de enda i kommunledningen som är satta att politiskt på heltid styra staden, så kommer du nog nära pudelns kärna enligt min erfarenhet. Lägg därtill att strukturen varit 'faderslös' under ett antal år nu utan att egentligen från grunden ha rivits om som hade varit det som krävts för att inte fortsätta i någon slags oreglerad självspinn. Göteborg är precis så litet att det är möjligt och så stort att det inte blir uppenbart."

LÖSNINGEN:

Det finns att göra. Både i Göteborg och på riksnivå. Jag är beredd! Är du? Då kör vi!